Flygfrakt ser ut på följande sätt, bilarna, chaufförerna, VI, åker omkring på vägarna i allt från lastbilar till skåpbilar som alla pryder texten "FLYGFRAKT" på sidorna!
För det otränade ögat kan det framstå som att vi inte har nån koll alls! Det kan nog se ut som om bilarna "bara är" överallt. Men! Sanningen är den att uppe på Landvetter så sitter trafikledningen! En cirkel på fyra, fem personer som med sina gemensamma kunskaper leder oss i vår dagliga kamp mot västsvenska söndagsbilister, snövallar och Agneta 48 som fäller kommentaren "Oh oj oj oj! Tunga lådor idag! ha ha ha ha ha ha ha... *sniff*"
Saken är då den att eftersom företaget har rätt mycket att stå i, så blir det oftast.. hmm, 'problem' känns som ett påhopp.. Aha! "Oplanerade moment i planeringen". Så för att komma till saken. Det otränade ögat har nog rätt till viss del trots allt!
De fyra som sitter i trafikledningen är som de fyra elementen. De behöver varandra för att samexistera.. Samtidigt som de i vissa fall slår ut varandra, då deras 'idéer' krockar lite sins emellan!
Cristopher "Foffa":
Foffa är den yngsta av de fyra (.. eller?) och har en jäkla koll på allt som händer och sker! Han brukar - om han ens märkt det själv - hamna i nån sorts chefsroll när den riktiga chefen är borta. Och DET kan sluta hursomhelst! Foffa har en arbetsmoral som jag vill jämföra med min egen. På arbetstid gäller 110% hela tiden! Men det - enligt mig - roliga, är att när han får sin chefsmantel så verkar hans personliga förväntningar stiga till 220%. Då tenderar han att drabbas av stress! Stress som han klarar av att hantera, fråga mig inte hur.. Jag hade aldrig gjort det. Men när stressen tar över hans 220%, så smäller det! Jag har sett ett sådant spel! Stolen han satt på fick världens jävla utskällning! Jag ler - skrattar!! - åt det än idag! Guldkorn på arbetstid!
Stefan:
Stefan har kört bil längre än vad han har suttit på kontoret. Så därför han han ett väldigt gott öga för hur allting verkligen fungerar på "fältet". Han vet att när man säger att nåt tar 5 minuter, så tar det i alla fall en halvtimma! Han har ett näst intill oändligt lugn.. Vilket i sig är ganska oroväckande när man ringer med nåt som faktiskt är totalt kaos! Jag menar inte att han är slapp, nej nej, absolut inte! Han tar helt enkelt allt med nån sorts ro.. Sen vet jag inte om han tuggar på headsetet när man väl lagt på.. Antagligen, skulle tro det.. Ser faktiskt lite tuggat ut.. Hmm.. Ja i alla fall! Ett exempel är när jag ringde och sa att hydraulslangen till min lastbils bakgavellift hade gått sönder, och att jag antagligen skulle bli stående på plats tills det lagats. Stefans svar!
... Okej..!
Lugnet i stormen.. Som det ser ut i alla fall! .. Är lite orolig för headsetet..
Kaj:
Kaj är den man vet har nummerpresentatör vid sin dator. För han är den enda som svarar "Å va fan vill DU?!" när man ringer kontoret! "Eh, jag tänkte lämna statistiken!" säger jag lite mjekigt. "Jag vill INTE ha din JÄVLA statistik!! ................ Haha skojar med DAJ!" Han har en förmåga att "råka" slå till en ibland när man går förbi, eller när han smugit sig på nån som bara råkar vara i rummet. För att sen se genuint sårad ut och säga saker som "Det skulle jag aaaldrig göra...!" när man påpekar det nån dag senare! Såvitt jag förstått det är han den kreativa i gruppen. För enligt Foffa så ska Kaj ha kommit på en del egna ord och svordomar som inte hörs så länge telefonlinjen är öppen!
Martin Söd.. Sö.. Hmm.. MALLE:
Malle är Malle. Det tog ett halvår innan jag fick veta vad han egentligen heter. Men Malle är vad som gäller på Landvetter och det kör vi på! Malle har varit på bygget i över tjugo år och har därför en del kött på benen vad det gäller.. ALLT! Han verkar kunna terminalens jobb bättre än de själva gör. Malle har ett par saker som gör att han hamnade på kartan! Här är en klassiker:
-Flygfrakt Malle!
- Ah hej det är Robin!
- Mmmmm!
Han avslutar varje samtal med "Hej hej hej.." varpå de sista tonas ner allt mer och mer. Precis som de där snöpliga "nu sänker vi volymen" sluten alla låtar har på radio nuförtiden. Men det bästa av allt! Är att han låter precis som Leig GW Persson! När man pratar med honom i telefon så väntar man bara på att i bakgrunden höra Hasse Aro med sitt "Kontakta oss, på 08-702-00.90.
...
Alltså! 08-702-00-90!
Mask of Darkness.
Jag gillar symbolik! Jag älskar verkligen hur nåt som kan verka enkelt och rakt på sak egentligen har en innehållsrik underton. Min header är ett bra exempel!
"Bakom masken" finns den sidan av mig som bara de närmaste av de närmaste ser skymten av. Med andra ord, min mer känsliga sida. Även jag visar känslor (tro det eller ej), men inte mer än jag behöver och absolut inte till vem somhelst. Det är väl både positivt och negativt tror jag. Men jag är defensiv av naturen eftersom man inte alltid "passade in" när man var yngre..
"Mobbing" har en ganska vriden effekt i längden. Man blir mer härdad, men även mer inställd på att vedergällning och hämnd kan vara "bra" till viss del.. Hämnd förändrar en person, den får en att inse vad man verkligen är kapabel till.
Men det var då och nu är nu!!
Den största effekten jag fått är att jag har lite för svårt att låta någon komma nära inpå den jag är "bakom masken".. Listan är kort!
Ibland vill man verkligen bara kasta masken! Verkligen låta alla se vem man egentligen kan vara. Men jag 'vågar' inte det. För att satsa känslor så är för mig väldigt jobbigt. Men jag vill lova att jag jobbar på det! Även om det likt allt norrmännen gör, tar tid.
Det jag försöker säga är; jag beundrar verkligen hur en del verkligen tar mod och vågar satsa hjärta och själ med rent hopp om att det blir bra. Nej inte hopp, nån sorts vetskap. Sen även i de fall då hoppet inte räcker, så kan de ändå - trots börda och sorg - komma på fötter igen, och fortsätta vidare!
Missförstå mig inte! Jag är hur orimligt det än kan verka, faktikst väldigt nöjd med mig själv och den person jag lyckats bli! Detta trots att mina mindre smakfulla sidor ibland skiner igenom likt morgonsolen genom en trasig gardin. Men jag jobbar vidare och även jag ska satsa stort snart!
Men tills dess så är masken en del av den jag är!
"Bakom masken" finns den sidan av mig som bara de närmaste av de närmaste ser skymten av. Med andra ord, min mer känsliga sida. Även jag visar känslor (tro det eller ej), men inte mer än jag behöver och absolut inte till vem somhelst. Det är väl både positivt och negativt tror jag. Men jag är defensiv av naturen eftersom man inte alltid "passade in" när man var yngre..
"Mobbing" har en ganska vriden effekt i längden. Man blir mer härdad, men även mer inställd på att vedergällning och hämnd kan vara "bra" till viss del.. Hämnd förändrar en person, den får en att inse vad man verkligen är kapabel till.
Men det var då och nu är nu!!
Den största effekten jag fått är att jag har lite för svårt att låta någon komma nära inpå den jag är "bakom masken".. Listan är kort!
Ibland vill man verkligen bara kasta masken! Verkligen låta alla se vem man egentligen kan vara. Men jag 'vågar' inte det. För att satsa känslor så är för mig väldigt jobbigt. Men jag vill lova att jag jobbar på det! Även om det likt allt norrmännen gör, tar tid.
Det jag försöker säga är; jag beundrar verkligen hur en del verkligen tar mod och vågar satsa hjärta och själ med rent hopp om att det blir bra. Nej inte hopp, nån sorts vetskap. Sen även i de fall då hoppet inte räcker, så kan de ändå - trots börda och sorg - komma på fötter igen, och fortsätta vidare!
Missförstå mig inte! Jag är hur orimligt det än kan verka, faktikst väldigt nöjd med mig själv och den person jag lyckats bli! Detta trots att mina mindre smakfulla sidor ibland skiner igenom likt morgonsolen genom en trasig gardin. Men jag jobbar vidare och även jag ska satsa stort snart!
Men tills dess så är masken en del av den jag är!
Up the hill, and down again!
Jag gillar inte människor! Många tolkar det som att jag inte gillar någon och därför får man en del abrupta slut på anställningsintervjuer eller utvärderingar.. Så, de som ger mig avslag i typ såna situationer hör till de jag inte gillar. Enkelt!
Ibland försöker jag verkligen gilla allt och alla! Och om man inte är en sån som gillar att debattera med sardinburkar om hurvida sen barockarkitektur har haft en stor påverkan på Europa, så förstår ni att det inte blir så bra i slutändan.. Det med att gilla allt och alla då alltså.. Inte det med barockarkitekturen.. Det var aldrig lyckat..
Att hoppas på människor är som att gå upp för en brant och ganska ovårdad och oskottad backe. (Inte för att det är konstigt när kommunens snöhanteringsbudget tog slut samma vecka som första snön kom.)
Hursomhelst! Under den sista tiden så har jag verkligen haft en näst intill naivt positiv inställning till en del människor. Jag har varit mer uppmuntrande än jag brukar komma på mig själv med att vara, vilket chockerar även mig och.. va?.. Vänta lite................................. Så! Sardinburken började kasta grejer när jag slutade prata med den!
Vad pratade jag om? Jo! Jag har sprungit upp för backen kan man säga. Jag har varit positiv och haft en konstant "det här kan inte gå fel" känsla! Sen lite grann igår, men framförallt i morse när jag fick ett speciellt samtal så blev det lite annorlunda.
Som det brukar sluta så dyker det upp en lite bula i backen som man inte riktigt tänker på eftersom den ser obetydlig ut.. Det är först när man är hundradelen ifrån att trampa på den som man inser att det är en tegelsten invirad i taggtråd och indränkt med utgången olivolja. Vad händer? Jo, man ramlar, man rullar ner för backen, missar givetvis de mjuka delarna och träffar stenar, grenar, burkar, en till aningen större sten och i alla fall två till osmidigt placerade grenar..
Sen sitter man där längst ner, och likt en tjurig och oförstådd femåring så gnäller man över att allt är förjävligt och att det löser sig! Man kan hoppas på människor!!
Ha! Eller hur! Nu ska jag dricka lite LOKA och somna till nån tanklös komediserie!
Ibland försöker jag verkligen gilla allt och alla! Och om man inte är en sån som gillar att debattera med sardinburkar om hurvida sen barockarkitektur har haft en stor påverkan på Europa, så förstår ni att det inte blir så bra i slutändan.. Det med att gilla allt och alla då alltså.. Inte det med barockarkitekturen.. Det var aldrig lyckat..
Att hoppas på människor är som att gå upp för en brant och ganska ovårdad och oskottad backe. (Inte för att det är konstigt när kommunens snöhanteringsbudget tog slut samma vecka som första snön kom.)
Hursomhelst! Under den sista tiden så har jag verkligen haft en näst intill naivt positiv inställning till en del människor. Jag har varit mer uppmuntrande än jag brukar komma på mig själv med att vara, vilket chockerar även mig och.. va?.. Vänta lite................................. Så! Sardinburken började kasta grejer när jag slutade prata med den!
Vad pratade jag om? Jo! Jag har sprungit upp för backen kan man säga. Jag har varit positiv och haft en konstant "det här kan inte gå fel" känsla! Sen lite grann igår, men framförallt i morse när jag fick ett speciellt samtal så blev det lite annorlunda.
Som det brukar sluta så dyker det upp en lite bula i backen som man inte riktigt tänker på eftersom den ser obetydlig ut.. Det är först när man är hundradelen ifrån att trampa på den som man inser att det är en tegelsten invirad i taggtråd och indränkt med utgången olivolja. Vad händer? Jo, man ramlar, man rullar ner för backen, missar givetvis de mjuka delarna och träffar stenar, grenar, burkar, en till aningen större sten och i alla fall två till osmidigt placerade grenar..
Sen sitter man där längst ner, och likt en tjurig och oförstådd femåring så gnäller man över att allt är förjävligt och att det löser sig! Man kan hoppas på människor!!
Ha! Eller hur! Nu ska jag dricka lite LOKA och somna till nån tanklös komediserie!
Åter från kriget!
I och med börskraschen och det faktum att jag jobbade bra över 200 timmar per månad under en period (period= 1 månad + lite drama) så har den här platsen fått samla damm.. Nu när man väl är fastanställd (läs: FAST och kan sätta ner foten eftersom det är svårare att bli av med en) så är mina arbetstider mer flexibla och human.. HAHA, ja eller hur!
Hursomhelst så har det hänt mycket den senaste tiden. Både med mig själv, mina närmaste, men även omvärlden.
Ett par saker som jag tänker behandla och berätta snarast är saker som att taxichaufförer kan vinka artigt, bibeln funkar till mer än läsning och även att svenskar alltid har chocklad i fickorna!
Jag ser fram emot en lyckad fortsättning med gamla såväl som nya ansikten! .. Givetvis inte bokstavligt..
Hursomhelst så har det hänt mycket den senaste tiden. Både med mig själv, mina närmaste, men även omvärlden.
Ett par saker som jag tänker behandla och berätta snarast är saker som att taxichaufförer kan vinka artigt, bibeln funkar till mer än läsning och även att svenskar alltid har chocklad i fickorna!
Jag ser fram emot en lyckad fortsättning med gamla såväl som nya ansikten! .. Givetvis inte bokstavligt..
Highway to Hell 5.
Del fem av den legendariska serien är här. Men del fem är unik.. Highway to Hell 5 har.. Bildbevis! Och framförallt, det är många bilder!
Dagen började med att jag åkte in till Borås för att ta hand om lite ärenden på stan. Sen var det dags! Åkte hem till Mimmi som påpekade att jag tog i när jag öppnade dörren, eftersom jag.. tja, tryckte på dörren för att öppna den! Inne i vardagsrummet låg Mimmis bror och sa i sömnen att han var vaken.
Vi tog oss lite kaffe och började förbereda mentalt för resan! Medan Mimmi satt i bilen och försökte berätta för GPS:en vart vi skulle så hann jag springa upp i lägenheten, hämta hennes solglasögon, knyta skorna, dubbelkolla så att kaffekokaren var avstäng; för att inte tala om att jag dubbelkollade att jag hade dubbelkollat! En klassisk grej som brukar hända när man åker med Mimmi är att det brukar gå ganska fort innan hon börjar kommentera hur dåliga alla andra är på att köra. Fast idag tog det bra mycket längre tid än vanligt. Jag tror nog vi hann i alla fall en sisådär 300-350 meter innan hennes första "Idiot!" visade sig!
Jag ska erkänna att jag räknade lite med att min GPS skulle säga 'Hursa?' när Mimmi sa namnet på orten.. Men det gjorde den inte. Den svarade inte ens..Vad det än Mimmi har gjort mot GPS:er här i världen så är det illa! Och eftersom den fortfarande var upprörd så ville den inte lyssna på mig heller, utan föreslog i stället en omväg till nån konstig okänd gata där den säkert ville punktera däcken på bilen..
Jag vill bara poentera att inga galna tanter kommer och skriker "TRE!" vid Preem när det är Mimmi som tankar.
På vägen mot Torestorp så hann man citera taskigt regisserade norska filmer och framförallt Yrrol!, gå förbi de andra bilarna.. Just det, det var söndagsbilister överallt. Den typen som älskar att köra i 50 på 70 vägar, och 70 på 50 vägar.. Resultatet: Hade det inte varit för det fina vädret, eller roadtripen, så hade Mimmi krossat ratten!
Efter att ha hållt andan några kilometer när man kör på kostigarna till Torestorp så var det bergsklättring som gällde för bilen. Backen upp till Hyltenäs kulle är inte att leka med.
Vad hände där då? Jo, det togs kort. En massa kort! Kort på oss alla. Mimmi bearbetade sin höjdskräck och ställde sig för att posa på kanten till sluttningen på en cirka 10-15 meter, jag och Jonas fick kravla runt i gamla tunlar, Jonas försökte sparka mig i huvet när jag kom ut ur en tunnel, och jag betalade tillbaka genom att försöka kasta honom över kanten! Och ja, det finns bilder på det!
Jag ville ha en schysst bild på oss springandes från en eld av nåt slag, men det gick inte. En annan vision jag hade som krossades som glas var när jag såg ett par coola buskar som jag ville att Mimmi skulle stå emellan och få ännu ett par kort; Men Mimmi tvärvände och småskrattade när hon kom dit.. Det satt nån där.. Och när jag sett denna person och hennes hår (!) så började jag överväga det Jonas hade sagt med att Storfot fanns i området och pressade bönder på hämbränt!
När vi lämnade stället efter nån timma eller så, så bar det av till Haratången för att fika lite hos Mimmis mormor. Väl där fick jag framförallt reda på att mitt jobb är övervakat, och att folk tydligen kör som galningar. Kollade faktiskt efter lite hemliga kameror på vägen därifrån, som grannskapet kan tänkas använda för att ha sån koll på chaufförerna i trakten!
Sen blev det en tripp toll Coca-Cola vattenfallet som jag försökte knuffa ner Jonas i, höll på att ramla ner själv i, och som Mimmi skrattade och sprang runt i cirklar (ja allvarligt) efter att hon tagit en bild där det ser ut som Jonas höll på att hoppa i... eller nåt.. Det finns till och med en bild som tydligt visar att det inte var nån bra idé för mig att försöka komma över vattenfallet, och att jag försöker se så nöjd ut med att jag var smart nog att inte försöka!
Racerfart till Örby där vi åt lite middag hos Mimmis mamma. Det citerades film vid bordet, och Jonas erkände att han ville bli den svenska rapparen "Femtio Öre" eller "Ominom"! Mimmis mamma kollade på våra kort och sa lika ofta 'Det vill jag ha!' som en annan andades! Efter god mat och lite avslappning så åkte vi tillbaka mot Borås, via Viskafors eftersom nästan alla idioter i västsverige var på 41:an, och resten var på vägen via Viskafors.
Väl i lägenheten så flyttades alla kort över till datorerna, och Mimmi skrattade sig trött när hon såg hur bra och roliga korten faktiskt blev! Mitt i skrattet sa hon sin klassiska kommentar som alltid komme när hon skrattat en bra stund!
"Jag orkar inte mer!!!"
Efter en stund så åkte jag hemåt, och nu sitter jag här och ler, eftersom detta, Highway to Hell 5, har varit den bästa dagen på riktigt, riktigt länge!
Dagen började med att jag åkte in till Borås för att ta hand om lite ärenden på stan. Sen var det dags! Åkte hem till Mimmi som påpekade att jag tog i när jag öppnade dörren, eftersom jag.. tja, tryckte på dörren för att öppna den! Inne i vardagsrummet låg Mimmis bror och sa i sömnen att han var vaken.
Vi tog oss lite kaffe och började förbereda mentalt för resan! Medan Mimmi satt i bilen och försökte berätta för GPS:en vart vi skulle så hann jag springa upp i lägenheten, hämta hennes solglasögon, knyta skorna, dubbelkolla så att kaffekokaren var avstäng; för att inte tala om att jag dubbelkollade att jag hade dubbelkollat! En klassisk grej som brukar hända när man åker med Mimmi är att det brukar gå ganska fort innan hon börjar kommentera hur dåliga alla andra är på att köra. Fast idag tog det bra mycket längre tid än vanligt. Jag tror nog vi hann i alla fall en sisådär 300-350 meter innan hennes första "Idiot!" visade sig!
Jag ska erkänna att jag räknade lite med att min GPS skulle säga 'Hursa?' när Mimmi sa namnet på orten.. Men det gjorde den inte. Den svarade inte ens..Vad det än Mimmi har gjort mot GPS:er här i världen så är det illa! Och eftersom den fortfarande var upprörd så ville den inte lyssna på mig heller, utan föreslog i stället en omväg till nån konstig okänd gata där den säkert ville punktera däcken på bilen..
Jag vill bara poentera att inga galna tanter kommer och skriker "TRE!" vid Preem när det är Mimmi som tankar.
På vägen mot Torestorp så hann man citera taskigt regisserade norska filmer och framförallt Yrrol!, gå förbi de andra bilarna.. Just det, det var söndagsbilister överallt. Den typen som älskar att köra i 50 på 70 vägar, och 70 på 50 vägar.. Resultatet: Hade det inte varit för det fina vädret, eller roadtripen, så hade Mimmi krossat ratten!
Efter att ha hållt andan några kilometer när man kör på kostigarna till Torestorp så var det bergsklättring som gällde för bilen. Backen upp till Hyltenäs kulle är inte att leka med.
Vad hände där då? Jo, det togs kort. En massa kort! Kort på oss alla. Mimmi bearbetade sin höjdskräck och ställde sig för att posa på kanten till sluttningen på en cirka 10-15 meter, jag och Jonas fick kravla runt i gamla tunlar, Jonas försökte sparka mig i huvet när jag kom ut ur en tunnel, och jag betalade tillbaka genom att försöka kasta honom över kanten! Och ja, det finns bilder på det!
Jag ville ha en schysst bild på oss springandes från en eld av nåt slag, men det gick inte. En annan vision jag hade som krossades som glas var när jag såg ett par coola buskar som jag ville att Mimmi skulle stå emellan och få ännu ett par kort; Men Mimmi tvärvände och småskrattade när hon kom dit.. Det satt nån där.. Och när jag sett denna person och hennes hår (!) så började jag överväga det Jonas hade sagt med att Storfot fanns i området och pressade bönder på hämbränt!
När vi lämnade stället efter nån timma eller så, så bar det av till Haratången för att fika lite hos Mimmis mormor. Väl där fick jag framförallt reda på att mitt jobb är övervakat, och att folk tydligen kör som galningar. Kollade faktiskt efter lite hemliga kameror på vägen därifrån, som grannskapet kan tänkas använda för att ha sån koll på chaufförerna i trakten!
Sen blev det en tripp toll Coca-Cola vattenfallet som jag försökte knuffa ner Jonas i, höll på att ramla ner själv i, och som Mimmi skrattade och sprang runt i cirklar (ja allvarligt) efter att hon tagit en bild där det ser ut som Jonas höll på att hoppa i... eller nåt.. Det finns till och med en bild som tydligt visar att det inte var nån bra idé för mig att försöka komma över vattenfallet, och att jag försöker se så nöjd ut med att jag var smart nog att inte försöka!
Racerfart till Örby där vi åt lite middag hos Mimmis mamma. Det citerades film vid bordet, och Jonas erkände att han ville bli den svenska rapparen "Femtio Öre" eller "Ominom"! Mimmis mamma kollade på våra kort och sa lika ofta 'Det vill jag ha!' som en annan andades! Efter god mat och lite avslappning så åkte vi tillbaka mot Borås, via Viskafors eftersom nästan alla idioter i västsverige var på 41:an, och resten var på vägen via Viskafors.
Väl i lägenheten så flyttades alla kort över till datorerna, och Mimmi skrattade sig trött när hon såg hur bra och roliga korten faktiskt blev! Mitt i skrattet sa hon sin klassiska kommentar som alltid komme när hon skrattat en bra stund!
"Jag orkar inte mer!!!"
Efter en stund så åkte jag hemåt, och nu sitter jag här och ler, eftersom detta, Highway to Hell 5, har varit den bästa dagen på riktigt, riktigt länge!
My BFF is a Power Ranger!
Klockan är halv sju, söndag kväll, och först nu känner jag att jag håller på att vakna riktigt. Varit helt slut hela dagen, trots att jag vaknade för drygt sex timmar sen!
Helgen har varit kalas! Det som skulle blivit ett enkelt köp av GPS blev så mycket mer! Jag fick reda på att min adress är en lögn, jag fick reda på att GPS:en har make att säga 'hursa?' om så fick man veta att Mimmi i alla år har varit en medlem av Power Rangers!
Lördagen började tidigt.. Var inne hos Mimmi redan vid tio tiden för att hålla henne sällskap medan hon tog hand om lite skolarbeten. Efter drygt två timmar var det färdigt, och det bar av ner till stan för att skaffa mig en Gps.. En kul grej som är något av en standard, är att det aldrig går som planerat när vi åker nånstans för att göra något. Antingen är det tyska lastbilar, dörrar med attityd eller tanter som skriker namnet på bensinpumpar som vänder en seriös dag till skrattsalvor. Nu tänkte jag inte ens på att nåt skulle kunna hända.. Eftersom listan med ärenden var väldigt kort.. I was totally wrong..
Väl inne på On Off så fick vi vänta i typ tjugo minuter, eftersom det uppenbarligen tar så lång tid att övertala ett pensionärspar att de behöver en full HD tv på 390 tum på väggen.. Efter många om och men var det dags! Den första vi tittade på var slut (givetvis), men den som valdes ut i stället var dock bättre! Det började spåra ur när han skulle fylla i mina personuppgifter.. När han fick postnummret sa han "Det är Örby va?".. Varpå jag och Mimmi i princip i kör sa "Nej, det är i Skene". "Jaha okeej!" svarar han.. och skriver örby likt förbannat...
"Nu skrev du ju örby ändå!" sa jag.. "Haha oj, jag var så van did att det är örby (okej?).. Haha, jag skriver visst snabbare än vad jag tänker".. Varpå Mimmi krossar honom totalt med sin kommentar.. "Vet du, det där är ingen komplimang till dig själv direkt.." .. "Naeehh.. De.. Det var det nog inte, hehe".
Han ursäktade sig ett par gånger för mycket eftersom inget verkade gå som det skulle, samtidigt som Mimmi gick runt och skrattade. Det var då han sa att man skulle till kassan och säga att man hade nummer 7.. Vi gick till kassan.. Det fanns inget nummer 7.. Däremot fanns 77 och 78.. Båda var gps:en..
Efter detta blev det systemet.. Och det var där Mimmis Power Ranger alias kom fram. När vi kom fram till kassan så hände två saker.. Ett: Flaskorna som Mimmi ställt på bandet vällte när bandet gick igång.. Två: Mimmi använder sitt körkort som kaststjärna i riktig Power Ranger stil på kassörskan, samtidigt som hon högt men vänligt säger "Här!". Jag väntade mig nästan att kassörskan skulle säga nåt i stil med "Oj oj, har det provsmakats här inne".. men hon skrattade bara och sa att saker och ting flög för fullt där inne. Mimmi skrattade, i kassan, på vägen ut, över parkeringen, i bilen, och som alltid dirigerade trafiken med sin ena hand!
Sen blev det lugnt faktiskt! Inga större konstigheter, förutom på Ica Maxi men där hör det till att allting är allmänt flummigt! Tror det är nåt i deras ventilation. Sen tillbaka till lägenheten då det blev mat och Mimmi fick lite filmer hon ville ha. Sen åkte jag hemåt för att installera och uppdatera min nya GPS som är röststyrd!
.. och som säger "hursa?!" när mamma testade den..
Helgen har varit kalas! Det som skulle blivit ett enkelt köp av GPS blev så mycket mer! Jag fick reda på att min adress är en lögn, jag fick reda på att GPS:en har make att säga 'hursa?' om så fick man veta att Mimmi i alla år har varit en medlem av Power Rangers!
Lördagen började tidigt.. Var inne hos Mimmi redan vid tio tiden för att hålla henne sällskap medan hon tog hand om lite skolarbeten. Efter drygt två timmar var det färdigt, och det bar av ner till stan för att skaffa mig en Gps.. En kul grej som är något av en standard, är att det aldrig går som planerat när vi åker nånstans för att göra något. Antingen är det tyska lastbilar, dörrar med attityd eller tanter som skriker namnet på bensinpumpar som vänder en seriös dag till skrattsalvor. Nu tänkte jag inte ens på att nåt skulle kunna hända.. Eftersom listan med ärenden var väldigt kort.. I was totally wrong..
Väl inne på On Off så fick vi vänta i typ tjugo minuter, eftersom det uppenbarligen tar så lång tid att övertala ett pensionärspar att de behöver en full HD tv på 390 tum på väggen.. Efter många om och men var det dags! Den första vi tittade på var slut (givetvis), men den som valdes ut i stället var dock bättre! Det började spåra ur när han skulle fylla i mina personuppgifter.. När han fick postnummret sa han "Det är Örby va?".. Varpå jag och Mimmi i princip i kör sa "Nej, det är i Skene". "Jaha okeej!" svarar han.. och skriver örby likt förbannat...
"Nu skrev du ju örby ändå!" sa jag.. "Haha oj, jag var så van did att det är örby (okej?).. Haha, jag skriver visst snabbare än vad jag tänker".. Varpå Mimmi krossar honom totalt med sin kommentar.. "Vet du, det där är ingen komplimang till dig själv direkt.." .. "Naeehh.. De.. Det var det nog inte, hehe".
Han ursäktade sig ett par gånger för mycket eftersom inget verkade gå som det skulle, samtidigt som Mimmi gick runt och skrattade. Det var då han sa att man skulle till kassan och säga att man hade nummer 7.. Vi gick till kassan.. Det fanns inget nummer 7.. Däremot fanns 77 och 78.. Båda var gps:en..
Efter detta blev det systemet.. Och det var där Mimmis Power Ranger alias kom fram. När vi kom fram till kassan så hände två saker.. Ett: Flaskorna som Mimmi ställt på bandet vällte när bandet gick igång.. Två: Mimmi använder sitt körkort som kaststjärna i riktig Power Ranger stil på kassörskan, samtidigt som hon högt men vänligt säger "Här!". Jag väntade mig nästan att kassörskan skulle säga nåt i stil med "Oj oj, har det provsmakats här inne".. men hon skrattade bara och sa att saker och ting flög för fullt där inne. Mimmi skrattade, i kassan, på vägen ut, över parkeringen, i bilen, och som alltid dirigerade trafiken med sin ena hand!
Sen blev det lugnt faktiskt! Inga större konstigheter, förutom på Ica Maxi men där hör det till att allting är allmänt flummigt! Tror det är nåt i deras ventilation. Sen tillbaka till lägenheten då det blev mat och Mimmi fick lite filmer hon ville ha. Sen åkte jag hemåt för att installera och uppdatera min nya GPS som är röststyrd!
.. och som säger "hursa?!" när mamma testade den..
A silent observer.
Förkylningen har varit påfrestande. Jag blir aldrig dålig i princip, men när det väl händer så håller det i sig ett tag. Ikväll så orkade jag inte sitta inne och bara vänta bort det, jag ville få lite luft.. Som scenen i Revenge of the Sith när Anakin verkligen blir Darth Vader, så bytte jag om från mina 'slacker' kläder till min vanliga mörka stil. På med rocken och handskarna, och jag var förändrad för stunden.. Nu var jag inte 'jag' som det förkylda vrak jag varit i ett par dagar. Nu var jag den bittra filosofen igen som tar promenader sent på kvällarna för att bidra med mina skarpa iaktagelser (ha..ha).
Gick bakvägarna ner till Skene och satte mig uppe på 'berget' vid torget, strax brevid vattenfallet. Väl där så lät jag mina sinnen blåsa bort med vinden, och satt sen bara där en stund och uppfattade allt och inget. Ett par ungar hängde vid parkeringen strax nedanför. Ett par bilar drog förbi med varningsblinkersen på och tutade för glatta livet.
En bit bort kom tåget brakande bland eldflugorna till gatlyktor.. Jag vet inte varför, om det berodde på trötthet eller avslappning, men jag fick en sån bild i tankarna när jag såg tåget med sina stora markerade lyktor.. Det såg ut som en lysande, fet fjärlislarv som verkligen, verkligen visste vart den var på väg, och att den verkligen ville att alla andra skulle veta det..
Längre bort vid kyrkan kunde man höra ljudet av ungar som upplevde första fyllan. Det var alldeles för mycket arbete bakom deras: 'Guu va FULLLllllleee jag Aeee!'. Jag fick syn på ett par ungar i Halloweendräkter längre bort?! Jag blev väldigt fundersam, och eftersom det bara var jag i närheten som verkade märka detta, så var det just jag som valde att gå efter för att se 'vad' de var utklädda till!
Eftersom de nu 'råkade' vara på väg åt samma håll som jag, så var jag tvungen att kolla upp dräkterna oavsett. De såg så konstigt ut på håll! En av ungarna hade ett huvud runt som en bowlingklot (vilket fick mig att undra om Mimmi blev alltför arg när hon förlorade bowlingen idag. Säger inte att du gjorde det vännen, men säkrast nog tror jag det tills motsatsen bevisas ;) ), en annan hade nåt som såg ut som kattöron på steroider på huvet, och den tredje var bara helt enkelt..
När jag kom nära nog så såg jag det! Jag blev faktiskt paff.. Det var inga dräkter.. Öronen var den där typiska överskottsenergi grejen där man har ryggsäcken på huvudet (?).. Och ungen med bowlinghuvudet.. Tja.. Hade faktiskt ett huvud runt som ett bowlingklot.. Jag undrar om hans föräldrar gick på LSD eller nåt innan de fick honom..
En sista sak för idag.. Varför har McDonalds en clown som posterboy?! Clowner är det värsta som finns! De är ta mig fan värre än advokater och Jehovas vittnen i ett!
Gick bakvägarna ner till Skene och satte mig uppe på 'berget' vid torget, strax brevid vattenfallet. Väl där så lät jag mina sinnen blåsa bort med vinden, och satt sen bara där en stund och uppfattade allt och inget. Ett par ungar hängde vid parkeringen strax nedanför. Ett par bilar drog förbi med varningsblinkersen på och tutade för glatta livet.
En bit bort kom tåget brakande bland eldflugorna till gatlyktor.. Jag vet inte varför, om det berodde på trötthet eller avslappning, men jag fick en sån bild i tankarna när jag såg tåget med sina stora markerade lyktor.. Det såg ut som en lysande, fet fjärlislarv som verkligen, verkligen visste vart den var på väg, och att den verkligen ville att alla andra skulle veta det..
Längre bort vid kyrkan kunde man höra ljudet av ungar som upplevde första fyllan. Det var alldeles för mycket arbete bakom deras: 'Guu va FULLLllllleee jag Aeee!'. Jag fick syn på ett par ungar i Halloweendräkter längre bort?! Jag blev väldigt fundersam, och eftersom det bara var jag i närheten som verkade märka detta, så var det just jag som valde att gå efter för att se 'vad' de var utklädda till!
Eftersom de nu 'råkade' vara på väg åt samma håll som jag, så var jag tvungen att kolla upp dräkterna oavsett. De såg så konstigt ut på håll! En av ungarna hade ett huvud runt som en bowlingklot (vilket fick mig att undra om Mimmi blev alltför arg när hon förlorade bowlingen idag. Säger inte att du gjorde det vännen, men säkrast nog tror jag det tills motsatsen bevisas ;) ), en annan hade nåt som såg ut som kattöron på steroider på huvet, och den tredje var bara helt enkelt..
När jag kom nära nog så såg jag det! Jag blev faktiskt paff.. Det var inga dräkter.. Öronen var den där typiska överskottsenergi grejen där man har ryggsäcken på huvudet (?).. Och ungen med bowlinghuvudet.. Tja.. Hade faktiskt ett huvud runt som ett bowlingklot.. Jag undrar om hans föräldrar gick på LSD eller nåt innan de fick honom..
En sista sak för idag.. Varför har McDonalds en clown som posterboy?! Clowner är det värsta som finns! De är ta mig fan värre än advokater och Jehovas vittnen i ett!
Rastplats 'Sverige' nästa avfart.
Vet ni vad det här är?! Detta är en nyhet! En ganska världsomskakande nyhet som garanterat sätter spår i historien. Och som vi sett nu i efterhand så gjorde denna nyhet just det.. Detta var hur nyheter såg ut 'då'.
Såhär ser "nyheter" ut idag.. Man ser såna här nyheter mer eller mindre varje dag numera. Även om jag vet att det inte är så, så känns det verkligen som om jag är den enda som vill gråta när folk i affärer faktikst tror att jag vill köpa detta söndertryckta misshandlade papper!
Dessutom är (framförallt) Aftonbladet PATETISKA med sin vi-är-spioner-och-vet-allt policy. Se och begrunda.. "Hemligt förlovad".. Tja, om varenda skvallertidning i landet vet om det så är det ju fan inte hemligt längre! För ett tag sen kunde man se följande på en av löpsedlarna:
Jonas och Madde måste få vara ifred!
Dubbelmoralen är tragisk.. Som att slå nån på käften för att direkt predika om hur våld inte löser nånting.. För att sen slå en gång till för att stärka sitt argument.. och sen ännu en gång för det roliga ljudet som blir när man exempelvis örfilar någon... Vad pratade vi om?! .. Just ja.. Idio.. media menar jag..
Vill ni ha nyheter?! Jag kan säga en del saker om prinsessan Madeleine som ingen tidning har sagt till mig hittills.. För det första, så är hon sjukt mycket snyggare i verkligheten än på bild, och för det andra så har hon vid minst ett tillfälle haft vita träningsbyxor och en orange hoodie, och detta givetvis med matchande träningsskor!
Hur vet jag detta? Jo, för under min tid i lumpen så mötte jag lilla Madde i parken när jag var ute på patrullrunda, och ja, jag erkänner att jag bara frös på plats och tittade på henne. men vad gör man?! Det var ju Madde trots allt!
Det jag vill ha sagt är följande. Sverige var en gång i tiden ett land som var fruktat och respekterat i större delar av Europa. Sverige dog i och med att makten försvann. Tacka vet jag Napoléon (den jäveln) som fick sin idé att skicka hit en av sina mannar för att kunna ha koll på det svenska kungahuset. Tack vare Napoléon och hans napoléonkomplex (erkänn vitsigt) så förvandlades Sverige till en rastplats.. Det är det Sverige är idag.. En rastplats. Här finns allt och alla, och läser skräptidningar och äter billig skräpmat.
Precis som den lilla okända kiosken som öppnar knappt tjugo meter från 7Eleven, med hopp om att etablera sig.. Det är Sverige det.. Den misslyckade kiosken vid hörnan!
Vi har i alla fall extrapris på begagnade VHS kasetter..
Värmland!
Att köra åt Flygfrakt har fått mig att inse ett par saker.. För det första blir man väldigt paranoid när man åker förbi den stora välkomstskylten som visar en älg på en sisådär fyra gånger åtta meter; som direkt följs av en varningsskylt för just älgar och inget viltstängsel..
För det andra så är 'värmlänningar' inget folkslag jag vill spendera mer tid än nödvändigt med.. Det var en alldeles för jobbig kontrast. De var så sjukt trevliga, vilket gjorde att man kände sig lite som lärarinnan som ler för mycket och pratar alldeles för överartikullerat och trevligt med den nya eleven som insisterar på att äta folks skor.. För det andra så skär sig denna lokala attityd med dialekten.. För den gör att de låter som jag antar att en åkergräsklippare skulle göra om man lyckats lära den tyska.
Pensionärerna jag frågade om vägen hade samma uppfattning som GPS:en.. Gatan i fråga fanns inte. Vilket bara ledde mig till en enkel slutsats.. GPS:en var från trakten. Lite som GPS:en - Doris (fråga inte) - som var med när jag och Mimmi körde till Stockholm. Om Mimmi så mycket som petade på ratten fick den frispel och föreslog omvägar, och 'lämpliga' sätt att straffa sina barn.. När jag körde höll den käften för att bara stuntals rekommendera dagens meny.
Jag hittade företaget som var stort.. Stort som en mindre Ericssonfabrik.. Lämnade grejerna vid terminalen vars ringklocka - och jag skojar fan inte - var ett signalhorn från en oljetanker!! Jag flög en halvmeter upp och höll på att ramla ner för trapporna.. Fan ta lokala traditioner!!
Åkte sen hem igen, och hade alla ögon och öron öppna för alla muterade Värmlandsälgar som flockar runt i 'trakten'!
För det andra så är 'värmlänningar' inget folkslag jag vill spendera mer tid än nödvändigt med.. Det var en alldeles för jobbig kontrast. De var så sjukt trevliga, vilket gjorde att man kände sig lite som lärarinnan som ler för mycket och pratar alldeles för överartikullerat och trevligt med den nya eleven som insisterar på att äta folks skor.. För det andra så skär sig denna lokala attityd med dialekten.. För den gör att de låter som jag antar att en åkergräsklippare skulle göra om man lyckats lära den tyska.
Pensionärerna jag frågade om vägen hade samma uppfattning som GPS:en.. Gatan i fråga fanns inte. Vilket bara ledde mig till en enkel slutsats.. GPS:en var från trakten. Lite som GPS:en - Doris (fråga inte) - som var med när jag och Mimmi körde till Stockholm. Om Mimmi så mycket som petade på ratten fick den frispel och föreslog omvägar, och 'lämpliga' sätt att straffa sina barn.. När jag körde höll den käften för att bara stuntals rekommendera dagens meny.
Jag hittade företaget som var stort.. Stort som en mindre Ericssonfabrik.. Lämnade grejerna vid terminalen vars ringklocka - och jag skojar fan inte - var ett signalhorn från en oljetanker!! Jag flög en halvmeter upp och höll på att ramla ner för trapporna.. Fan ta lokala traditioner!!
Åkte sen hem igen, och hade alla ögon och öron öppna för alla muterade Värmlandsälgar som flockar runt i 'trakten'!
Sluta lyssna! Nu pratar jag!
Veckan hittills har varit speciell.. Det började med att jag gjorde YK provet på vägverket. Det gick mindre storslaget tyvärr.. En förbannad poäng ifrån! Jag blev i och för sig chockad att jag kom till en sån nivå, eftersom jag läst på vägregler och lastregler i flera dagar; och den första frågan som kommer är följande: "Du blir rånad, vad gör du?!" ... Vad är det då? Som att vara mattelärare på lågstadienivå och säga nåt i stil med: "Bonden Jönsson har 10 kor. Sen ger han bort 4 kor.. Hur påverkas de lokala gårdarnas ekonomiska struktur av det här?!" Inte riktigt vad jag hade väntat mig. Men man lär sig av sina misstag var det nån gång nån som sa, innan han blev påkörd av tåget.
På vägen hem skingrade jag tankarna och förberedde mig mentalt för omprovet som nu ska göras. Detta gjordes med Mimmis röst i huvet.. Headset alltså.. Inte "bara sådär".. Jag är inte galen.. Haha nej nej, inte jag inte.. ? .. Nej men, nej det är jag inte..
Nu kom jag visst av mig.. KLAPP KLAPP!!!
Hursomhelst! Alla tankar fick ett plötsligt slut, när Mimmi mer eller mindre avbryter för att säga "Du, prata inte när jag lyssnar".. ( Har en viss känsla av att hon hade tankarna på annat)
Först kunde jag inte ens skratta! Jag tittade bara lamslaget framför mig. På samma sätt som jag antagligen hade gjort om jag en dag kom hem och mötte nån jag aldrig sett förut som häver ur sig "Grattis!!! Du ska bli farbror!!!"
Det var i alla fall kul! Och kul är precis vad jag behövde ha just då för att inte åka tillbaka och 'råka' repa lacken på Vägverkets bilar..
Idag var planen att ta det lugnt och att läsa på ytterligare lite om vapenhantering, rånförsök och bakrecept och allt annat som kan tänkas komma på provet.. Efter att ha pluggat lite, varvat ner med Wii:n och tittat på Hitler: Rise of Evil så ringer Mimmi, och vips är jag på väg till Skephult för att hjälpa henne med hästarna.. Jag har inte suttit på en häst på månader nu.. Weird känsla!
Blev en rätt 'lång' runda på grusvägarna. Ett lyckat tillskott på en i övrigt stel 'pluggdag'.. Tack vännen!
På vägen hem han jag med Willys, där Anki fick reda på att hon slapp åka hem snabbt, eftersom jag redan ridit hästen. Vilket syntes rätt tydligt eftersom min jacka ser ut som ett får som fastnat i taggtråd.
Hemma igen! Kollat lite lastregler, och en massa annan .. hmm.. vad är det för ord jag letar efter?.. Jo! .. Massa annan JÄVLA SKIT som kan komma på det JÄVLA provet! Men jag har haft en bra dag idag i alla fall! Och i mina ögon är det alltid två plus i kanten!
...
Jag är fortfarande inte galen..
På vägen hem skingrade jag tankarna och förberedde mig mentalt för omprovet som nu ska göras. Detta gjordes med Mimmis röst i huvet.. Headset alltså.. Inte "bara sådär".. Jag är inte galen.. Haha nej nej, inte jag inte.. ? .. Nej men, nej det är jag inte..
Nu kom jag visst av mig.. KLAPP KLAPP!!!
Hursomhelst! Alla tankar fick ett plötsligt slut, när Mimmi mer eller mindre avbryter för att säga "Du, prata inte när jag lyssnar".. ( Har en viss känsla av att hon hade tankarna på annat)
Först kunde jag inte ens skratta! Jag tittade bara lamslaget framför mig. På samma sätt som jag antagligen hade gjort om jag en dag kom hem och mötte nån jag aldrig sett förut som häver ur sig "Grattis!!! Du ska bli farbror!!!"
Det var i alla fall kul! Och kul är precis vad jag behövde ha just då för att inte åka tillbaka och 'råka' repa lacken på Vägverkets bilar..
Idag var planen att ta det lugnt och att läsa på ytterligare lite om vapenhantering, rånförsök och bakrecept och allt annat som kan tänkas komma på provet.. Efter att ha pluggat lite, varvat ner med Wii:n och tittat på Hitler: Rise of Evil så ringer Mimmi, och vips är jag på väg till Skephult för att hjälpa henne med hästarna.. Jag har inte suttit på en häst på månader nu.. Weird känsla!
Blev en rätt 'lång' runda på grusvägarna. Ett lyckat tillskott på en i övrigt stel 'pluggdag'.. Tack vännen!
På vägen hem han jag med Willys, där Anki fick reda på att hon slapp åka hem snabbt, eftersom jag redan ridit hästen. Vilket syntes rätt tydligt eftersom min jacka ser ut som ett får som fastnat i taggtråd.
Hemma igen! Kollat lite lastregler, och en massa annan .. hmm.. vad är det för ord jag letar efter?.. Jo! .. Massa annan JÄVLA SKIT som kan komma på det JÄVLA provet! Men jag har haft en bra dag idag i alla fall! Och i mina ögon är det alltid två plus i kanten!
...
Jag är fortfarande inte galen..
Borta bra men hemma bäst??
När man reser utomlands så räknar man indirekt med att bli accepterad och att vara "en i gänget". Men så är inte alltid fallet, och eftersom man är svensk och konflikträdd så försöker man inte göra saken bättre heller..
Vill man känna sig lite mer accepterad så är Asien alternativet för dig. Människorna i framförallt Kina och Japan är så prompt noga med att man ska känna sig anpassad och vara förstående för deras seder, regler, traditioner och allmänna bestämmelser.. Detta förmedlar de med engelska skyltar. Sen att de snappat upp sina engelska kunskaper från nån monolog med Yoda är väl bara en komisk detalj kanske..
Vill man känna sig lite mer accepterad så är Asien alternativet för dig. Människorna i framförallt Kina och Japan är så prompt noga med att man ska känna sig anpassad och vara förstående för deras seder, regler, traditioner och allmänna bestämmelser.. Detta förmedlar de med engelska skyltar. Sen att de snappat upp sina engelska kunskaper från nån monolog med Yoda är väl bara en komisk detalj kanske..
Eftersom många svenskar blir förvirrade för minsta lilla, så gör nog detta inte saken så mycket bättre. Det är då man i stället åker över till USA i ett sista desperat försök att se 'världen'. Och alla har ju hört om hur 'jävla awesome' US and A är.. När man hoppas att den *host* 'mäktigaste' nationen i världen ska bjuda på sann utveckling och kulturell framfart så får man sånt här slängt i ansiktet likt en myggsvärm i motvind..
Inte konstigt att det slutar med att alla inbitna svenskar sitter i sina små hus och kollar på VHS band med gamla Bingolotto där Loket fortfarande är med..
Highway to Hell 4
I och med att jag klickade på 'Avsluta Provet' på CE provet, och skärmen blev grön så lämnade jag vägverket med en lätt chock.. Kort därefter blev jag upphittad.. upphämtad av Mimmi vid Ica Maxi, och del 4 i äventyrsserien 'Highway to Hell' tog sin början!
Det började lindrigt med att man nästan tog ur nyckeln i farten för att få tag i lägenhetsnyckeln, följt av lite motionering i form av att springa upp och ner i trapphuset för att hämta presentkort.
Hastighetsrekord ner till Knalleland där varenda affär skulle vändas upp och ner. Första offret i vår framfart var 'din sko'; som Mimmi ville ta först ifall att det kunde ta 'lite tid'. Det tog lite tid där inne.. En sisådär 45 sekunder, sen var man därifrån haha. Sen var det dags för det eviga mysteriet med 'Kicks'! Jag skojar inte, jag har varit med där bra många gånger nu, och det känns som om jag fattar mindre och mindre för varje gång haha!
Presentkortet skulle användas, och det slutade med att det blev en riktigt snygg klocka. En klocka som jag investerade lite (läs 'betydligt mindre' ;) i, och väntar mig en riktig vinst när börsen vänder ;)
Färden fortsatte! I samma andetag som Mimmi sa att hon skulle kolla efter ett par snygga örhängen, så sa hon också att det hade hon inte ekonomin till det. Så det blev ännu ett besök i en affär som bara varade i ett par sekunder! :P
Vi gick i genom Gina Tricot.. Ordagrant ;)
Efter att ha ätit och laddats med nya krafter var det dags för HM, där jag först och främst släppte fram min modevetande sida ;) samtidigt som jag försökte se diskret ut medan jag försökte få ut ett ställ med skjortor ur affären..! Efter att ha släpat ut Mimmi från barnavdelningen så var det dags för en Road Trip! Och 'Hell' delen av titeln blev ett eget kapitel.
När det skulle tankas på Preem, som dock var Jet, fast det var Preem, så höll jag på att flyga genom taket när jag lågt för mig själv mumlar om vilken pump jag ska ta; 'TRE' hör jag nån ropa bakom mig! Liksom orka ha så brottom. Se tankningen som en liten rast va fan ;)
Vägen till Svenljunga var kaos! Det snöade, det var halt, det var dålig sikt, det snöade och viktigast av allt, det snöade!! Det gick knappt att se handen framför sig.. Eller ja, förutsatt att handen var utanför bilen, vilket den inte var, så jag såg min hand alldeles utmärkt. Men vägen däremot var betydligt svårare att se, om den inte hade varit vit, för i så fall var det väg överallt!!
Vi konstaterade att affärer och dess personal är mer personliga ute på landet. Personalen på systembolaget gav oss faktiskt en diskret uppmaning att vi kunde komma dit och 'råna' stället, och att han till och med kunde förse oss med en gaffeltruck ;) .. Trummvirvel tack: Mimmis dator fick åka med hem också!
Sen blev det lite kaffe hos Jonas, Mimmis bror, och sen blev det förarbyte och sen var det dags för ännu en vända på skidbackarna de kallar vägar!
Willys!! Storhandling var på schemat, och Mimmi strosade runt och sken som en sol med sin självscannare :P Smidiga grejer, går riktigt snabbt att handla när man faktiskt bara lägger saker i kassar direkt och bara går ut ;) .. Skylla på det om man snor nåt kanske? Haha. "Eh, du där vad har du i fickan?! - Va!? Nej nej det är ingen fara, jag självscannar!" :P
Hem till Mimmi, lämna påsarna, hämta Elina, bromsa men ändå åka snabbare, parkera, dricka kaffe, äta fikat, spend some quality time, och allt detta med Mimmis Hello Kitty dator tillbaka på bordet! :)
Innan jag åkte hem blev det till att skotta fram Elinas bil som var begravd under nån decimeter snö.. Eller vänta, ni var inte där, ni vet inte hur det var, jag tar det från början.. *Host host* Okej, here we go.. Innan jag åkte hem blev det till att skotta fram Elinas bil som var begravd under flera meter snö! Mjölksyran i armarna gjorde sig påmind och man hade ett extra öga fäst på vargarna som gick runt det snödränkta kaos man kallar Sjöbo ;)
Dagen var rolig!! Klarade uppskrivningen för CE och spenderade eftermiddagen och lite av kvällen med bästa vännerna!
Nu har det kommit fyra delar av denna smått legendariska serie;) och när det nu snart är dags för del fem så vill jag ha med en del saker! Saker som:
* Ljuseffekter
* Sponsorer
* En butler som avslutar allt jag säger med "TA-DA!"
* Gästskådespel av Mikael Persbrandt
Och så vidare!
Highway to Hell will Continue! :D
Det började lindrigt med att man nästan tog ur nyckeln i farten för att få tag i lägenhetsnyckeln, följt av lite motionering i form av att springa upp och ner i trapphuset för att hämta presentkort.
Hastighetsrekord ner till Knalleland där varenda affär skulle vändas upp och ner. Första offret i vår framfart var 'din sko'; som Mimmi ville ta först ifall att det kunde ta 'lite tid'. Det tog lite tid där inne.. En sisådär 45 sekunder, sen var man därifrån haha. Sen var det dags för det eviga mysteriet med 'Kicks'! Jag skojar inte, jag har varit med där bra många gånger nu, och det känns som om jag fattar mindre och mindre för varje gång haha!
Presentkortet skulle användas, och det slutade med att det blev en riktigt snygg klocka. En klocka som jag investerade lite (läs 'betydligt mindre' ;) i, och väntar mig en riktig vinst när börsen vänder ;)
Färden fortsatte! I samma andetag som Mimmi sa att hon skulle kolla efter ett par snygga örhängen, så sa hon också att det hade hon inte ekonomin till det. Så det blev ännu ett besök i en affär som bara varade i ett par sekunder! :P
Vi gick i genom Gina Tricot.. Ordagrant ;)
Efter att ha ätit och laddats med nya krafter var det dags för HM, där jag först och främst släppte fram min modevetande sida ;) samtidigt som jag försökte se diskret ut medan jag försökte få ut ett ställ med skjortor ur affären..! Efter att ha släpat ut Mimmi från barnavdelningen så var det dags för en Road Trip! Och 'Hell' delen av titeln blev ett eget kapitel.
När det skulle tankas på Preem, som dock var Jet, fast det var Preem, så höll jag på att flyga genom taket när jag lågt för mig själv mumlar om vilken pump jag ska ta; 'TRE' hör jag nån ropa bakom mig! Liksom orka ha så brottom. Se tankningen som en liten rast va fan ;)
Vägen till Svenljunga var kaos! Det snöade, det var halt, det var dålig sikt, det snöade och viktigast av allt, det snöade!! Det gick knappt att se handen framför sig.. Eller ja, förutsatt att handen var utanför bilen, vilket den inte var, så jag såg min hand alldeles utmärkt. Men vägen däremot var betydligt svårare att se, om den inte hade varit vit, för i så fall var det väg överallt!!
Vi konstaterade att affärer och dess personal är mer personliga ute på landet. Personalen på systembolaget gav oss faktiskt en diskret uppmaning att vi kunde komma dit och 'råna' stället, och att han till och med kunde förse oss med en gaffeltruck ;) .. Trummvirvel tack: Mimmis dator fick åka med hem också!
Sen blev det lite kaffe hos Jonas, Mimmis bror, och sen blev det förarbyte och sen var det dags för ännu en vända på skidbackarna de kallar vägar!
Willys!! Storhandling var på schemat, och Mimmi strosade runt och sken som en sol med sin självscannare :P Smidiga grejer, går riktigt snabbt att handla när man faktiskt bara lägger saker i kassar direkt och bara går ut ;) .. Skylla på det om man snor nåt kanske? Haha. "Eh, du där vad har du i fickan?! - Va!? Nej nej det är ingen fara, jag självscannar!" :P
Hem till Mimmi, lämna påsarna, hämta Elina, bromsa men ändå åka snabbare, parkera, dricka kaffe, äta fikat, spend some quality time, och allt detta med Mimmis Hello Kitty dator tillbaka på bordet! :)
Innan jag åkte hem blev det till att skotta fram Elinas bil som var begravd under nån decimeter snö.. Eller vänta, ni var inte där, ni vet inte hur det var, jag tar det från början.. *Host host* Okej, here we go.. Innan jag åkte hem blev det till att skotta fram Elinas bil som var begravd under flera meter snö! Mjölksyran i armarna gjorde sig påmind och man hade ett extra öga fäst på vargarna som gick runt det snödränkta kaos man kallar Sjöbo ;)
Dagen var rolig!! Klarade uppskrivningen för CE och spenderade eftermiddagen och lite av kvällen med bästa vännerna!
Nu har det kommit fyra delar av denna smått legendariska serie;) och när det nu snart är dags för del fem så vill jag ha med en del saker! Saker som:
* Ljuseffekter
* Sponsorer
* En butler som avslutar allt jag säger med "TA-DA!"
* Gästskådespel av Mikael Persbrandt
Och så vidare!
Highway to Hell will Continue! :D
Vinter OS i Grekland.. Just ja, C kort!!
Jag har äntligen tagit mitt C kort och får nu köra tung lastbil!
För det andra så råder komplett skrivtorka nu när OS tar upp all plats i media.. Enligt vissa 'källor' så ligger Vancouver i Grekland.. Fråga inte..
Och nej, jag följer inte OS.. Den dagen jag följer OS är den dagen jag säger att 'curling' är en 'sport' utan att skratta..
För det andra så råder komplett skrivtorka nu när OS tar upp all plats i media.. Enligt vissa 'källor' så ligger Vancouver i Grekland.. Fråga inte..
Och nej, jag följer inte OS.. Den dagen jag följer OS är den dagen jag säger att 'curling' är en 'sport' utan att skratta..
En lastbils saga!
Först och främst, ännu ett stort grattis till Mimmis syster Bella som i helgen fyllde hela 18 år! Hoppas dagen var bra, och som Anakin säger i Revenge of the Sith innan han störtar rätt in i en taskigt animerad container till hangar, för att slåss med desto fulare ursäkter till robotar: "This is where the fun begins!" ;)
.. Loading content..
På 1500-talet hade vi i Sverige turen att styras av en man som hade två historiskt markerade intressen. Skidåkning och konsten att skriva brev, Gustav Vasa. Han skrev brev om allt, ett exempel är ett där det stog hur fisk ska saltas; och detta brev har en viss relevans i historian jag nu ska berätta. Vasa, det är ditt fel att man håller sig för skratt och blir påtvingad en pinsam stämning på vardagarna!
Ett brev om fisk hör givetvis hemma vid kusten, i 'stora' städer som Göteborg. En av kungens brevbärare gick fel och hamnade i en liten håla utanför Göteborg där IQ nivån var i klass med skostorleken. Brevbäraren måste ha fattat tycke för denna naiva nomadstam, och bosatte sig där för att aldrig höra av sin kung igen..
Idag, lite mer än 500 år senare sitter jag här och håller på att ta C-körkort. I lastbilen är vi alltid i par, och personen jag brukar åka ihop med är med all sannolikhet ättling till brevbäraren och bonden som kommunicerade genom att slå pannan i en ek.
Det är jobbigt att åka med honom samtidigt som det är 'kul'. Det var mest kul de första tjugo minuterna under den första lektionen. Men nu är det mer påfrestande. Inte för ens egen skull i sig, utan snarare de saker han säger; och lärarens reaktioner på det som sägs gör att man kan skära genom den knepiga stämningen med kniv.. Varje gång han säger nåt så ber jag tyst till alla gudar jag inte tror på att det ska finnas en poäng med det som sägs. I nio fall av tio så gör det givetvis inte det, och man ser hur lärarens oljetrycke sakta men säkert når sin bristningspunkt.
Värst är det i teorisalen. För den som inte visste det - typ jag - så är det en sjuk skillnad på att ta B-kort och C-kort. Ungefär som att gå från ponnyridning på marknaden till att skena genom en gammal ravin med Tim Burton design, ridandes på en förnärmad och av naturen jävligt enveten giraff.
Ett exempel?.. Visst jag har ett par minuter över. I en uppgift angående lastsäkringar och vikter så ställde läraren frågan om hur många rader 'gods' det fanns på flaket på exemplet. På bilden fanns det en stor låda på flaket, med andra ord en (1) rad. Han ställer frågan lite bara för sakens skull - då det är rätt uppenbart - men i alla fall. Frågan var då: "Hur många rader gods finns det på flaket"? .. Personen i fråga svarar snabbt: "0,7!!"
Läraren ber om ursäkt flera gånger för att han började skratta. Men efter att humorn försvann och han övertygat 'skojaren' att det inte på några sätt kan vara 0,7 rader av någonting, så ställde han frågan en gång till, bara för att statuera det nu alltför uppenbara.
Svaret blev den här gången följande..
... ? ... 0,7!!
Läraren gick ut ur rummet. Dagen efter frågade han hur stor chans det är att en elev ska vara lika oengagerad som 'ouppmärksam' (?).. Varpå jag svarade att det är väl en cirka 0,7% chans.
Bitter och frustrerad lärarhumor när den är som bäst, med andra ord, när den är som sämst!
.. Loading content..
På 1500-talet hade vi i Sverige turen att styras av en man som hade två historiskt markerade intressen. Skidåkning och konsten att skriva brev, Gustav Vasa. Han skrev brev om allt, ett exempel är ett där det stog hur fisk ska saltas; och detta brev har en viss relevans i historian jag nu ska berätta. Vasa, det är ditt fel att man håller sig för skratt och blir påtvingad en pinsam stämning på vardagarna!
Ett brev om fisk hör givetvis hemma vid kusten, i 'stora' städer som Göteborg. En av kungens brevbärare gick fel och hamnade i en liten håla utanför Göteborg där IQ nivån var i klass med skostorleken. Brevbäraren måste ha fattat tycke för denna naiva nomadstam, och bosatte sig där för att aldrig höra av sin kung igen..
Idag, lite mer än 500 år senare sitter jag här och håller på att ta C-körkort. I lastbilen är vi alltid i par, och personen jag brukar åka ihop med är med all sannolikhet ättling till brevbäraren och bonden som kommunicerade genom att slå pannan i en ek.
Det är jobbigt att åka med honom samtidigt som det är 'kul'. Det var mest kul de första tjugo minuterna under den första lektionen. Men nu är det mer påfrestande. Inte för ens egen skull i sig, utan snarare de saker han säger; och lärarens reaktioner på det som sägs gör att man kan skära genom den knepiga stämningen med kniv.. Varje gång han säger nåt så ber jag tyst till alla gudar jag inte tror på att det ska finnas en poäng med det som sägs. I nio fall av tio så gör det givetvis inte det, och man ser hur lärarens oljetrycke sakta men säkert når sin bristningspunkt.
Värst är det i teorisalen. För den som inte visste det - typ jag - så är det en sjuk skillnad på att ta B-kort och C-kort. Ungefär som att gå från ponnyridning på marknaden till att skena genom en gammal ravin med Tim Burton design, ridandes på en förnärmad och av naturen jävligt enveten giraff.
Ett exempel?.. Visst jag har ett par minuter över. I en uppgift angående lastsäkringar och vikter så ställde läraren frågan om hur många rader 'gods' det fanns på flaket på exemplet. På bilden fanns det en stor låda på flaket, med andra ord en (1) rad. Han ställer frågan lite bara för sakens skull - då det är rätt uppenbart - men i alla fall. Frågan var då: "Hur många rader gods finns det på flaket"? .. Personen i fråga svarar snabbt: "0,7!!"
Läraren ber om ursäkt flera gånger för att han började skratta. Men efter att humorn försvann och han övertygat 'skojaren' att det inte på några sätt kan vara 0,7 rader av någonting, så ställde han frågan en gång till, bara för att statuera det nu alltför uppenbara.
Svaret blev den här gången följande..
... ? ... 0,7!!
Läraren gick ut ur rummet. Dagen efter frågade han hur stor chans det är att en elev ska vara lika oengagerad som 'ouppmärksam' (?).. Varpå jag svarade att det är väl en cirka 0,7% chans.
Bitter och frustrerad lärarhumor när den är som bäst, med andra ord, när den är som sämst!
Lord of Determination.
Krig, konflikter, lidande och tvivel. Varför finns dessa saker? Vore inte världen en mycket 'bättre' plats om den vore fri från mänsklig fåfänga? Givetvis vore den väl det. Men det lär ju inte hända inom en rimlig tidsram.
Saken är den att dessa saker finns just för att människor vill att de ska finnas. Människan som ras är som en sjuåring med damp. Kan inte sitta still, och det måste hela tiden hända något; och ju mer det låter och stökar desto bättre.
Alla vill ha makt med. Det kan inte förnekas! Alla kanske inte vill ha politisk makt, eller kontroll över länder och så vidare. En del vill enbart ha makt över speciella människor, speciella platser, idéer, allt! Men alla vill ha nån form av kontroll över någonting.
Många av de som verkligen haft makt med allt vad det innebär gör samma fel! Caesar, Alexander den Store, Ghengis Kahn, Cao Cao har alla haft stor makt. Och även om ett fåtal av dem levde fulla liv, så rann makten dem ur händerna likt sand.. Problemet var att alla gav vika för sina egna begär. Alla makthavare som lovar förändring faller till slut offer för den undermedvetna del som vill att allt ska vara som det är.
Principer och mål är nyckeln till allt. Men makt är 'allt', och när man väl har det så måste man antingen släppa sina mål eller sätta nya som inte går att uppnå.. Omöjliga drömmar är den bästa sorten sägs det. Makt får aldrig krossas på grund av personliga begär eller tvivel.
Makt finns för maktens skull. Man ska sträva efter den, längta efter den. Vill man ha den, så måste man ge sig till den lika mycket som man griper efter den, utan att hålla tillbaka eller känna tvekan.
~ Darth Neidaar.
Saken är den att dessa saker finns just för att människor vill att de ska finnas. Människan som ras är som en sjuåring med damp. Kan inte sitta still, och det måste hela tiden hända något; och ju mer det låter och stökar desto bättre.
Alla vill ha makt med. Det kan inte förnekas! Alla kanske inte vill ha politisk makt, eller kontroll över länder och så vidare. En del vill enbart ha makt över speciella människor, speciella platser, idéer, allt! Men alla vill ha nån form av kontroll över någonting.
Många av de som verkligen haft makt med allt vad det innebär gör samma fel! Caesar, Alexander den Store, Ghengis Kahn, Cao Cao har alla haft stor makt. Och även om ett fåtal av dem levde fulla liv, så rann makten dem ur händerna likt sand.. Problemet var att alla gav vika för sina egna begär. Alla makthavare som lovar förändring faller till slut offer för den undermedvetna del som vill att allt ska vara som det är.
Principer och mål är nyckeln till allt. Men makt är 'allt', och när man väl har det så måste man antingen släppa sina mål eller sätta nya som inte går att uppnå.. Omöjliga drömmar är den bästa sorten sägs det. Makt får aldrig krossas på grund av personliga begär eller tvivel.
Makt finns för maktens skull. Man ska sträva efter den, längta efter den. Vill man ha den, så måste man ge sig till den lika mycket som man griper efter den, utan att hålla tillbaka eller känna tvekan.
~ Darth Neidaar.
History is on the move. Those who cannot keep up will be left behind to watch from a distance. And those who stand in our way, will not watch at all.
Heart of a Villain.
Jag har svårt för att gråta. Jag tycker att det är lika skönt som ibland besvärande. För att det faktiskt ska hända måste jag vara riktigt glad eller ledsen; eller mest ledsen givetvis. Glädjetårar och att gråta är inte samma sak.
På den enda begravningen jag nånsin varit på så fällde jag inte en tår då heller. I stället slutade det med att min farfar fick sig ett gott skratt (vilket var mitt 'fel').
På bröllop verkar det vara ett krav. Jag har i och för sig bara varit på ett bröllop. Kan ju tillägga att det var lika känslomässigt för mig som det är behagligt att ramla ner i ett badkar med kaktusar. Jag satt dock och hulkade tyst för mig själv, inte för att hålla tillbaka tårar, utan snarare för att inte bryta ut i skratt.. För brevid mig satt det ett par tjejer som verkligen bölade. Jag var lika road som förundrad över det. De grät som om det stod en avrättningspatrull framme vid altaret - som var beväpnade upp till tänderna - med en skylt som som hade ordet 'GRÅT!' på. De var typ en svågers, kusins döttrar eller nåt.. Tänk om de hade varit nära släkt med de som gifte sig.. Då hade de väl drunknat i resterna av sin egen maskara.
Kanske visste jag i förväg att äktenskapet skulle vara över lika snabbt som Spice Girls fasen? Eller kan det bara vara så att jag inte ser det fina i att stå och imitera prästen genom att säga det han redan sagt som en rabid papegoja?!
De som säger att de inte vill gifta sig har min respekt. Nej, jag säger inte att jag hatar giftemål. Men jag respekterar att en del väljer att ta avstånd från det. Klart att religionerna och deras påhitt vill att man bevisar sina känslor genom en ceremoni som kostar mer än vad många tjänar på ett år. Som sagt, ett "jag vill ha ett enkelt bröllop med enbart nära och kära'' ligger väl på en sisådär 20 - 30 000 om man vill vara riktigt ''vanlig och enkel''. När jag väl hamnar på ännu ett ska de få valuta för pengara, för då tänker jag ha med mig en påse lök; då ska de få se på tårar!
En del säger att jag är kall, hjärtlös och okänslig. Det tycker jag är tråkigt, men men, jag är den jag är, och deras ord gör ont på sitt sätt. Men innan man säger så till någon så tänk på en sak: Oftast är det skurkarna som har en känslomässig agenda gömd bakom sitt yttre.
På den enda begravningen jag nånsin varit på så fällde jag inte en tår då heller. I stället slutade det med att min farfar fick sig ett gott skratt (vilket var mitt 'fel').
På bröllop verkar det vara ett krav. Jag har i och för sig bara varit på ett bröllop. Kan ju tillägga att det var lika känslomässigt för mig som det är behagligt att ramla ner i ett badkar med kaktusar. Jag satt dock och hulkade tyst för mig själv, inte för att hålla tillbaka tårar, utan snarare för att inte bryta ut i skratt.. För brevid mig satt det ett par tjejer som verkligen bölade. Jag var lika road som förundrad över det. De grät som om det stod en avrättningspatrull framme vid altaret - som var beväpnade upp till tänderna - med en skylt som som hade ordet 'GRÅT!' på. De var typ en svågers, kusins döttrar eller nåt.. Tänk om de hade varit nära släkt med de som gifte sig.. Då hade de väl drunknat i resterna av sin egen maskara.
Kanske visste jag i förväg att äktenskapet skulle vara över lika snabbt som Spice Girls fasen? Eller kan det bara vara så att jag inte ser det fina i att stå och imitera prästen genom att säga det han redan sagt som en rabid papegoja?!
De som säger att de inte vill gifta sig har min respekt. Nej, jag säger inte att jag hatar giftemål. Men jag respekterar att en del väljer att ta avstånd från det. Klart att religionerna och deras påhitt vill att man bevisar sina känslor genom en ceremoni som kostar mer än vad många tjänar på ett år. Som sagt, ett "jag vill ha ett enkelt bröllop med enbart nära och kära'' ligger väl på en sisådär 20 - 30 000 om man vill vara riktigt ''vanlig och enkel''. När jag väl hamnar på ännu ett ska de få valuta för pengara, för då tänker jag ha med mig en påse lök; då ska de få se på tårar!
En del säger att jag är kall, hjärtlös och okänslig. Det tycker jag är tråkigt, men men, jag är den jag är, och deras ord gör ont på sitt sätt. Men innan man säger så till någon så tänk på en sak: Oftast är det skurkarna som har en känslomässig agenda gömd bakom sitt yttre.
History is on the move. Those who cannot keep up will be left behind to watch from a distance. And those who stand in our way, will not watch at all.
Dr. Jekyll, Mr. Bodin.
Jag är en modern tolkning av Dr. Jekyll och Mr. Hyde.. Man skulle till och med kunna kalla mig för extremt manipulativ. Jag erkänner gärna mina brister för den som nu läser.. Jag är för den som känner mig väl och nära, väldigt trevlig, snäll, förstående och skulle aldrig stå tyst i skuggorna när personerna i fråga behöver hjälp eller stöd.
Men! De som inte känner mig väl, eller som jag inte känner väl är i mina ögon schackpjäser. Låter väldigt illa kanske. Men jag ser inte främlingar som medmänniskor, för de har inga ansikten. En främling är en främling tills dess de bevisat att de har nåt att komma med, eller att jag har nåt att ge dem. Det är inget personligt eller 'elakt' menat. Men jag har svårt för att lita på människor som jag inte vet vart jag har dem.
Mitt vanliga 'intagningsprov' är att se hurvida folk reagerar på mina fritidsintressen. För medan väldigt många har förståelse för det, så är det ändå så att en del inte förstår mina intressen såsom skrivandet, samlandet, filosoferandet etc.
Jag är jag, och ingen annan är eller kan vara jag. Därför måste jag ta hand om personen jag vuxit upp att bli. Jag gör som sagt allt jag kan för mina närmaste! Där råder inga tvivel. Men jag gör inte mycket - känslomässigt sett - för ett 'tomt ansikte'.
Man ska som sagt vara försiktig med att ge sig i kast med en person som inte kräver belöningar eller gentjänster för sina handlingar; utan bara gör allt för att leva upp till det han anser vara rätt. Detta är en 'farlig' och oförutsägbar fiende, eftersom även om man kan bekämpa honom som människa av kött och blod; så kan man inte besegra elden som är den sanna drivkraften i hans själ.
Men! De som inte känner mig väl, eller som jag inte känner väl är i mina ögon schackpjäser. Låter väldigt illa kanske. Men jag ser inte främlingar som medmänniskor, för de har inga ansikten. En främling är en främling tills dess de bevisat att de har nåt att komma med, eller att jag har nåt att ge dem. Det är inget personligt eller 'elakt' menat. Men jag har svårt för att lita på människor som jag inte vet vart jag har dem.
Mitt vanliga 'intagningsprov' är att se hurvida folk reagerar på mina fritidsintressen. För medan väldigt många har förståelse för det, så är det ändå så att en del inte förstår mina intressen såsom skrivandet, samlandet, filosoferandet etc.
Jag är jag, och ingen annan är eller kan vara jag. Därför måste jag ta hand om personen jag vuxit upp att bli. Jag gör som sagt allt jag kan för mina närmaste! Där råder inga tvivel. Men jag gör inte mycket - känslomässigt sett - för ett 'tomt ansikte'.
Man ska som sagt vara försiktig med att ge sig i kast med en person som inte kräver belöningar eller gentjänster för sina handlingar; utan bara gör allt för att leva upp till det han anser vara rätt. Detta är en 'farlig' och oförutsägbar fiende, eftersom även om man kan bekämpa honom som människa av kött och blod; så kan man inte besegra elden som är den sanna drivkraften i hans själ.
History is on the move. Those who cannot keep up will be left behind to watch from a distance. And those who stand in our way, will not watch at all.
Min egen filosofiska anekdot.
De som har makt, kan inte använda den. De som inte har makt, hatar den.. Jag har makt, därav hatar jag den.
History is on the move. Those who cannot keep up will be left behind to watch from a distance. And those who stand in our way, will not watch at all.
Eva! Vilken Tjej!
Det sägs att Eva, den första kvinnan, var den som tog äpplet från trädet i Edens trädgård. Detta har påpekats om och om igen under alla tider, utav personer som anser att det är en stor grej att sno ett äpple från ett träd.. Personer som gärna går i vit klänning och mumlar på latin och annat i ett stereotypiskt hus kallat 'kyrka' hela dagarna.
Jag måste då säga att hon hade säkert kunnat komma på en mycket bättre ursäkt än: 'Nej, men ormen sa åt mig att göra det!'
När hela världens kristna pack ylar och gnäller över detta i samklang, så kan jag inte göra annat än att stå i skuggorna och applådera. Eva, du var en av de första, en av de två första.. Men det hindrade inte dig från att göra tvärt emot vad 'skaparen' sa till dig. Med hjälp av dig och ett äppelträd så skapades ordet 'rebell' och dess tillhörande mening. Den nya världsordningen som jag hoppas på att i mitt liv hinna få se behöver radikala tänkare, rebeller, och enligt mig, Evas antagligen snikna och kaxiga leende på fanorna.
Världen som i är vana vid kommer snart att ändras, och den nya ordningen nalkas bortom horisonten. Detta kommer att ske tack vare konceptet du uppfann i början!
You go girl!! .. Önska oss lycka till!
Jag måste då säga att hon hade säkert kunnat komma på en mycket bättre ursäkt än: 'Nej, men ormen sa åt mig att göra det!'
När hela världens kristna pack ylar och gnäller över detta i samklang, så kan jag inte göra annat än att stå i skuggorna och applådera. Eva, du var en av de första, en av de två första.. Men det hindrade inte dig från att göra tvärt emot vad 'skaparen' sa till dig. Med hjälp av dig och ett äppelträd så skapades ordet 'rebell' och dess tillhörande mening. Den nya världsordningen som jag hoppas på att i mitt liv hinna få se behöver radikala tänkare, rebeller, och enligt mig, Evas antagligen snikna och kaxiga leende på fanorna.
Världen som i är vana vid kommer snart att ändras, och den nya ordningen nalkas bortom horisonten. Detta kommer att ske tack vare konceptet du uppfann i början!
You go girl!! .. Önska oss lycka till!
History is on the move. Those who cannot keep up will be left behind to watch from a distance. And those who stand in our way, will not watch at all.
Plan B!
När du som nu läser sitter där du sitter, så antar jag att du har lite tid över. Att läsa utan att engagera sig i texten funkar lika bra som att simma och bara tänka på att göra simrörelserna.. Med andra ord, en kortlivad simtur som slutar med att en hårig rubust jävel drar upp en ur vattnet och tvingar ner luft i halsen på en (Och eftersom man föreställer sig 'drömkvinnan' när det händer så får man stora komplex och tvivel på sin läggning när man ser Greger 52).
Hursomhelst, dags att komma till det vesentliga, och inte försöka mig på konstiga ordvitsar. Det 'vesentliga' är att jag tänker, mer än vanligt. På allt och inget. Man ser saker på dagarna som får en att fundera på varför allt är som det är.. Saker som korrupta politiker, ogenomtänkta vallöften, läget i vissa länder, 39:90 i stället för 40 jämt och så vidare..
Media förblir min måltavla, då det är det största skämt som någonsin funnits. Svininfluensan är passé. Vad är det liksom? Det var så förra veckan.. Efter det var det Tiger Woods skandalen som hade fokus och nu är det nån sorts mediapest där ingenting är viktigt, men allt måste påpekas.
Många trångsynta människor (min gammelmormor) säger att allting som händer är en del av guds plan. När jag lite 'oskyldigt' poenterade att gud inte har nån viktigt plats i mitt liv, förvandlades hon till en diktator á la Fidel Castro med sitt "Det gör han visst!!!" Om gud har en plan, så ser jag mig som hans reservplan i så fall.. En sorts Plan B.
En sak som stör mig nåt så kopiöst mycket, är att det idag är brottsligt att vara trevlig mot främlingar. Antingen blir man utpekad som nån som har en raggningsreplik från stenåldern, eller så får man en blick som jag antar att man skulle fått om man gått till Willys i brudklänning med en sjukt förnärmad grävling i koppel..
Många av de som är 'inne', tycker ju att det kan vara bra att försöka 'passa in'. För vi lever i moderna tider, och alla vet ju att folk som kan tänka själva och vågar klä sig i rött när det är blått som gäller, är radikala rebeller. Rebeller som kommer att göra saker som natoinella revolutioner och sätta sina fula flaggor på 'deras' nya land..
Så för en gångs skull ska jag ta mig tid och göra som alla andra. Inte titta eller prata med nån som jag inte sett innan, inte hälsa på någon, inte vara artig, inte le, inte blinka, knappt andas, och allt detta medan jag kastar grus på den som gör nån av dessa svartlistade saker.. Och om någon så mycket tittar snett åt mitt håll.. Ja då har jag i alla fall min grävling!
Hursomhelst, dags att komma till det vesentliga, och inte försöka mig på konstiga ordvitsar. Det 'vesentliga' är att jag tänker, mer än vanligt. På allt och inget. Man ser saker på dagarna som får en att fundera på varför allt är som det är.. Saker som korrupta politiker, ogenomtänkta vallöften, läget i vissa länder, 39:90 i stället för 40 jämt och så vidare..
Media förblir min måltavla, då det är det största skämt som någonsin funnits. Svininfluensan är passé. Vad är det liksom? Det var så förra veckan.. Efter det var det Tiger Woods skandalen som hade fokus och nu är det nån sorts mediapest där ingenting är viktigt, men allt måste påpekas.
Många trångsynta människor (min gammelmormor) säger att allting som händer är en del av guds plan. När jag lite 'oskyldigt' poenterade att gud inte har nån viktigt plats i mitt liv, förvandlades hon till en diktator á la Fidel Castro med sitt "Det gör han visst!!!" Om gud har en plan, så ser jag mig som hans reservplan i så fall.. En sorts Plan B.
En sak som stör mig nåt så kopiöst mycket, är att det idag är brottsligt att vara trevlig mot främlingar. Antingen blir man utpekad som nån som har en raggningsreplik från stenåldern, eller så får man en blick som jag antar att man skulle fått om man gått till Willys i brudklänning med en sjukt förnärmad grävling i koppel..
Många av de som är 'inne', tycker ju att det kan vara bra att försöka 'passa in'. För vi lever i moderna tider, och alla vet ju att folk som kan tänka själva och vågar klä sig i rött när det är blått som gäller, är radikala rebeller. Rebeller som kommer att göra saker som natoinella revolutioner och sätta sina fula flaggor på 'deras' nya land..
Så för en gångs skull ska jag ta mig tid och göra som alla andra. Inte titta eller prata med nån som jag inte sett innan, inte hälsa på någon, inte vara artig, inte le, inte blinka, knappt andas, och allt detta medan jag kastar grus på den som gör nån av dessa svartlistade saker.. Och om någon så mycket tittar snett åt mitt håll.. Ja då har jag i alla fall min grävling!
History is on the move. Those who cannot keep up will be left behind to watch from a distance. And those who stand in our way, will not watch at all.
2012 - 2 = 2010
Det första året på tio år med två slutsiffror! Visst är det så att man bara vill hoppa upp och ner i total glädje, eller typ, skjuta iväg en champagnekork mot nåns fönster eller bil..
Nyår spenderades i hos Mimmi. Kvällen började med att man med bilen halkade iväg dit! Väl där så blev det god mat, med Mimmi och Elina, och sen en del spelande på Wii:n! Elina som påstod sig vara full/hög på lycka visade sig vara smått påverkad av antingen ketchupen eller sitt nya 'halsband'.. Elina stack sen i 10 minuter i cirka 30 minuter för att förgylla andras firande genom att vara chaufför. Medan hon var borta så fortsatte vi med Wii spelandet och lite ombyten för kort haha!
Elina fortsatte att spela lite med pingvindräkten när hon kom tillbaka från körandet. Vi åt även en riktigt god (kommer ångra det här) 'svartskalle' till paj på kvällen! Tiden gick allt fortare ju mer Wii:n var igång ;) , och innan man visste ordet av var klockan halv tolv, och lägenheten fylldes ytterligare ett par snäpp.
Gick ut fem minuter innan tolv, och sen in igen fem minuter därefter. Sen blev det åter igen Wii på hög nivå för hela slanten fram tills kvart över två tiden, då det blev dags att köra hem.. Trött och lite små dåsig på grund av vintern var jag, MEN! Jag drog nog in en massa bensinpengar. För det var vara att dra upp i cirka hundra och sen bromsa; och då var det bara att glida halva vägen hem i ett ryck! Somnade sen utan några problem alls! Och vaknade sen upp en kall vinterdag år 2010! Jorden skulle gått under för tio år sen, och som det blev sagt, så 'klarade vi det rätt bra' ;)
Nyår spenderades i hos Mimmi. Kvällen började med att man med bilen halkade iväg dit! Väl där så blev det god mat, med Mimmi och Elina, och sen en del spelande på Wii:n! Elina som påstod sig vara full/hög på lycka visade sig vara smått påverkad av antingen ketchupen eller sitt nya 'halsband'.. Elina stack sen i 10 minuter i cirka 30 minuter för att förgylla andras firande genom att vara chaufför. Medan hon var borta så fortsatte vi med Wii spelandet och lite ombyten för kort haha!
Elina fortsatte att spela lite med pingvindräkten när hon kom tillbaka från körandet. Vi åt även en riktigt god (kommer ångra det här) 'svartskalle' till paj på kvällen! Tiden gick allt fortare ju mer Wii:n var igång ;) , och innan man visste ordet av var klockan halv tolv, och lägenheten fylldes ytterligare ett par snäpp.
Gick ut fem minuter innan tolv, och sen in igen fem minuter därefter. Sen blev det åter igen Wii på hög nivå för hela slanten fram tills kvart över två tiden, då det blev dags att köra hem.. Trött och lite små dåsig på grund av vintern var jag, MEN! Jag drog nog in en massa bensinpengar. För det var vara att dra upp i cirka hundra och sen bromsa; och då var det bara att glida halva vägen hem i ett ryck! Somnade sen utan några problem alls! Och vaknade sen upp en kall vinterdag år 2010! Jorden skulle gått under för tio år sen, och som det blev sagt, så 'klarade vi det rätt bra' ;)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)